I ett pressmeddelande idag läste jag följande nyhet: “I ett unikt samarbete lanserar Högskolan Dalarna och hälsoföretaget Ylab Sveriges första ettåriga Personlig Tränareutbildning. Akademisk kunskap och praktisk erfarenhet förenas i en efterfrågad marknadsanpassad utbildning.

Vanligtvis är utbildningar för personliga tränare 2-3 veckor långa i såväl Sverige som inom EU, Asien och Nordamerika. I takt med ökad vikt, mer stress och inte minst onda ryggar har kraven på de personliga tränarna och deras kompetens ökat. Korta kommersiella utbildningar räcker helt enkelt inte längre, något som såväl tränare som konsumenter är medvetna om.”

Kul att PT-utbildningen tar steget in på högskolan. Det är populärt att träna med en personlig tränare och det är viktigt att de är välutbildade inom sitt område. Jag tycker även att de kortare utbildningarna är bra som grund - är själv utbildad inom SAFE - sedan gäller det att själv söka kunskap och hålla sig uppdaterad inom den senaste forskningen.

“Jag håller just nu på med personlig utveckling, mental träning, ökad självkänsla m.m. Jag är väldigt intresserad av att arbeta inom hälsa. Så min fråga är om du hade kunnat hjälpa mig med att berätta lite om vad du har gått för utbildningar? Tips på utbildningar? Ja, all information du ligger inne med Jag hade uppskattat din hjälp väldigt mycket, det jag är intresserad av är kost, träning, hälsa. Hoppas att du kan hjälpa mig Tack på förhand / T”

Svar: Det finns mängder av utbildningar att välja bland. Träning och hälsa är ett populärt område och det finns både kortare och längre alternativ beroende på vad man har för tidigare erfarenheter och vad man är intresserad av att jobba med efteråt.

Vill man fördjupa sig rejält och är beredd att plugga några år tycker jag man ska kolla upp högskolor och universitet. Kanske gå en nutritionist- eller dietistutbildning? Kanske utbilda sig till hälsopedagog eller idrottslärare? Kanske bli naprapat eller sjukgymnast? Det finns många olika vägar.

Kortare utbildningar är exempelvis några veckors utbildning till kostrådgivare, personlig tränare, instruktör och så vidare. Vissa kurser kräver att du ska ha en viss baskunskap, ha gått tidigare utbildningar etcetera. Men all information finns på de olika skolornas hemsidor.

Jag har utbildat mig genom Safe och är mycket nöjd med det. Ett annat alternativ med liknande utbildningar är The Academy som jag har hört gott om.

Om du vet någon i din närhet (kanske någon på gymmet?) som jobbar med det du vill jobba med, fråga vad hon/han har för utbildning. Hör även efter på det ställe där du vill jobba vilken utbildning de vill att deras anställda ska ha. Då blir det lättare att välja rätt i utbildningsdjungeln som finns.

Lycka till!

Jag och Glenn på scen under Workout Åre. Foto: Angelica Diehn.

Nu har jag instruerat min sista cykelklass på några månader. Känns konstigt och tråkigt samtidigt som det är en klar markering för mig att ett nytt äventyr i mitt liv ska ta fart. När min kropp är återhämtad och jag känner mig redo kommer jag att börja instruera igen. Jag gissar - och hoppas - att detta kommer ske någon gång i höst.

Förresten. Jag fick några bilder skickade till mig från gulliga Angelica som var med och trampade på min och Glenns cykelklass på Workout Åre. Roligt att se hur mycket högre mitt styre är än Glenns. I vanliga fall brukar vi ha dem på i princip samma höjd.

Underbar utsikt vid hotellet.

Nu börjar det sköna “innan-klassen-pirret” att infinna sig. Jag vet att adrenalinet och nervositeten gör att jag kommer prestera bättre. Jag hade nog inte heller tyckt att det vore lika kul att instruera om jag inte ställde krav på mig själv och var förväntansfull inför mina klasser. Tror inte att det spelar någon roll hur länge man har instruerat - jag har varit instruktör sedan 1998 - och jag är fortfarande pirrig varenda gång jag ska hålla klass. Till vardags är dock pirret betydligt mindre än när det är konventdags.

Dags för mig och Glenn att rocka!

Jag älskar spinning!

Nu är jag inne på sluttampen av mitt instruerande innan det är dags för några månaders paus. Jag tror inte att jag riktigt har insett att jag bara kommer att instruera pass ett par veckor till. Idag när jag informerade mina måndagsmorgondeltagare om att jag nästa vecka kör sista måndagsklassen blev det mer verkligt.

Jag har fortfarande inga problem att träna, men jag vill kunna ge mina deltagare 100 procent, och det börjar ta emot mer och mer. Därför väljer jag att bara träna på egen hand de sista veckorna som är kvar innan förlossningen.

Saknar redan spinningen.

“Jag har en fråga som jag hoppas att du kanske skulle kunna hjälpa mig att få svar på. Du är ju spinninginstruktör och min dröm att bli instruktör i just spinning, därför undrar jag hur du gick tillväga för att bli det ? Den enda utbildningen som jag vet om är genom S.A.F.E och jag är inte direkt insatt i vilka utbildningar det finns eller i vilken utbildning som ger mest. Så min fråga eller mina frågor är hur du gjorde för att bli instruktör i spinning och vilken utbildning du skulle rekommendera.” /MVH Isabella

Svar: Kul att du vill bli spinninginstruktör. Det är verkligen ett roligt yrke.

Jag gick Safes instruktörsutbildning i cykel och den gav mig en bra grund för att börja hålla klasser. Instruktörsutbildningarna är rätt korta, så efter kursen är slut gäller det att öva och öva. Det är så vi blir bättre.

Då jag inte har gått någon annan utbildningsorganisations utbildningar kan jag inte säga så mycket om dem men jag har hört gott om bland annat InCycle och The Academy förutom Safe.

Titta hur de olika utbildningarna är upplagda och se vad som verkar passa dig. Prata även gärna med det gym där du vill jobba och fråga om det är någon särskild utbildning som de vill att du som instruktör ska gå.

Stort lycka till!

Bloggläsaren Dulee frågade mig i inlägget om vad som är en bra instruktör om jag anser mig själv vara en bra instruktör - och i så fall varför och på vilket sätt. Mitt svar lyder:

Ja, jag tycker att jag är en bra instruktör. Med det sagt så menar jag inte att jag är en perfekt instruktör (finns det?), men jag bryr mig så mycket om min instruktörsroll att jag hela tiden vill fortsätta utvecklas och jag älskar mitt jobb. Då jag känner på det sättet tror jag också att jag ser till att leverera mitt bästa till mina deltagare. Tyvärr så vet jag att det finns instruktörer som bara går och bränner av sin klass. De kan såklart också vara bra, men jag tror att deltagarna ser igenom det after ett tag. Det måste finnas ett äkta engagemang.

Sedan har jag dåliga dagar som alla andra då jag känner att jag inte är på topp som instruktör även om jag gör mitt bästa för att hålla masken - och sådana dagar blir jag alltid lika förvånad när någon kommer fram och ger beröm för en grym klass. Det är bara att lära sig att min verklighet inte alltid är verkligheten. Bara för att jag uppfattar något på ett visst sätt betyder det inte att andra uppfattar det likadant.

Jag bryr mig om mina deltagare och vill att alla ska vara nöjda och känna sig energifyllda trots att de är jättetrötta efter en bra klass. Jag tar till mig mina deltagares åsikter och försöker skapa klassupplägg där alla hittar någon låt och någon del som de älskar. Sedan vet jag att det inte går att tillfredsställa alla, och det är också därför det är så bra att det finns olika typer av instruktörer. Hitta de instruktörer du gillar och som peppar dig att prestera mera och se till att träna för dem. Då kommer du att fortsätta år in och år ut med din träning.

Jag instruerar på Nike Convention 2010.

Jag har bloggat i drygt tre år och har skrivit tusentals inlägg. En del av dem tycker jag förtjänar att lyftas fram igen, så ibland kommer jag att presentera något från arkivet. Då jag har bytt bloggverktyg ett par gånger så finns inte allt material samlat i denna blogg (från Veckorevyn fick jag exempelvis inte flytta över mitt arkiv även om det är tekniskt möjligt), så jag kommer välja inlägg från före min Spotlife-tid. Vi börjar med ett inlägg som jag publicerade den 23 februari förra året där jag hade frågat er hur en bra instruktör ska vara:

De flesta av er vill att en instruktör ska vara peppande, glad, informativ och det ska synas att instruktören gillar det den gör. Att klara av att köra ski*en ur deltagarna ses av flera som en bonus.

Men hur en instruktör ser ut verkar också viktigt för en del. Sofia skriver ”jag tycker att de flesta instruktörer är feta som om gymmen är rädda för att få negativ publicitet om de tar smala människor”. Mela skriver att instruktören ”måste vara vältränad själv, framför allt stark, inte för spinkig”. Och Elena tycker att: ”inte heller kräver jag att instruktören ska vara pinnsmal för att gå på deras klasser, det handlar inte om det. Man kan vara väldigt vältränad utan att vara underviktig.”

Sedan är det det här med att räkna och berätta hur långt det är kvar. Camelia skriver: ”personligen tycker jag inte om när man räknar ned hur mycket det är kvar, eller räkna på något över huvudtaget.” Nanna tycker det motsatta. Så här skriver hon om sin favoritinstruktör: ”han berättar hela tiden hur mycket det är kvar av en del, räknar högt och har en skala från 1-10 som han alltid refererar till i början av en ny del.”

Hur sammanfattar vi det här? Jag tror inte att det finns något klart svar om vad en bra instruktör är. Att personen är engagerad är såklart viktigt, men alla andra parametrar om vad man vill ha skiljer sig från person till person. Och det är väl härligt. Det finns ju massvis med instruktörer där ute så det gäller bara att hitta de som passar ens egen träningsstil.

En bra instruktör för mig är någon som får mig motiverad att ta i mer än vad jag trodde innan passet att jag skulle göra. Personen ska visa sin personlighet genom instruerande, ha varierad musik och upplägg samt informera i tid om vad som väntar. Instruktören ska lyssna på deltagarna och klara av att anpassa träningen till deras nivå. Det går att peppa och leda både nybörjare och elit i en och samma klass. Hur instruktören ser ut spelar absolut ingen roll - men hon/han ska såklart ha energi att orka med sitt eget pass.

Hur tycker du att en bra instruktör ska vara?

Jag presenterar på årets Nike-konvent.

Ni kom med många bra förslag i “Önska inlägget“. Tror att jag kommer följa upp fler än bara ett förslag. Men här kommer i alla fall det första som jag har valt:

“Hur blir man så bra att man får instruera på konvent? Hur blev du “upptäckt”? /Anna”

Svar: Jag har jobbat som instruktör sedan jag var 15 år - och lika länge har jag gått på konvent som deltagare och drömt om att en gång själv få stå där som instruktör och presentera en klass. Jag har en stor passion för mitt instruerande, och det gör mig bättre som instruktör.

Eftersom jag har haft mitt mål klart för mig så länge tror jag att jag mer eller mindre medvetet har tagit steg som för mig närmre min dröm. Jag har alltid lagt stor vikt vid mitt instruerande och jag har vidareutbildat mig och hållit mig uppdaterad om vad som händer i min bransch. Längst vägens gång har jag även mött och lärt känna många instruktörer och personer inom hälsobranschen.

Det finns jättemånga grymma instruktörer som aldrig kör på konvent, kanske för att de inte vill eller för att de inte jobbar aktivt för att komma dit. Jag tror det handlar om att visa att man finns, att man är duktig och att man VILL köra. Sedan spelar såklart timing och lite flyt in också.

Exakt varför jag fick börja köra på konvent vet jag inte. Tror det var en mix av olika saker. Jag vet att min fina förebild Monika Björn rekommenderade mig till Nike, men det var säkert andra saker som också spelade in. Jag passade helt enkelt in i schemapusslet just då. När jag sedan fick komma tillbaka även året efter på Nike och köra var det minst lika stort för mig som första gången. Det var ju ett bevis på att det jag gjorde på konventet faktiskt uppskattades!

Drömmer du om att instruera på konvent? Fortsätt kämpa och ta dig närmre ditt mål steg för steg.

Förra veckan fick jag frågan om jag inte kan berätta lite mer hur jag jobbar som instruktör - och visst kan jag det.

Det jag skriver är vad som fungerar för mig och får mig motiverad till att utföra mitt arbete. Andra instruktörer gör på sina sätt, det finns inget rätt eller fel bara man håller sig inom vissa ramar.

Musik och upplägg
Jag mixar en ny cykelklass i princip var fjärde-femte vecka. Ofta plockar jag med mig någon eller några låtar från programmet som jag nyss körde när jag gör ett nytt pass, men jag ändrar upplägget för att deltagarna ska få variation.

När jag gör mina pass utgår jag oftast från en tänkt banprofil. Sedan är det “bara” att försöka få in de låtar som jag vill använda så att det passar ihop. Halva passet brukar vara enkelt att få till, sedan får jag ofta en dipp då jag helt plötsligt inte tycker att någon musik är bra. Men efter någon dag brukar det kännas bättre igen - det är också grymt att ha en till instruktör i familjen så att vi kan hjälpa varandra när allt bara känns fel.

Musiken som jag väljer är blandad. Mitt mål är att alla deltagare ska hitta minst en låt som de gillar. Men trots att musiken är blandad så kan jag inte välja musik som jag inte gillar själv - så det är bra att min “instruktörs-musikstil” är bred.

Min instruktörsstil
Mina starka sidor när jag instruerar är att jag är pedagogisk, tydlig och intresserad av det jag gör. Eftersom jag gillar det jag gör smittar det av sig på deltagarna. Det jag hela tiden jobbar med att utveckla är att bjuda på ännu mer av mig själv under klasserna och bli mer spontan.

Innan, under, efter
Jag ser alltid till att vara i god tid på gymmet när jag ska hålla klass. Jag vill byta om och fixa i cykelsalen utan att stressa. De deltagare som är tidiga kommer jag fram till, tar deras klassbiljetter och säger hej. Därefter ställer jag mig alltid vid salsdörren och tar övrigas biljetter när de droppar in. Jag har fått kommentaren från flera deltagare att de tycker det är trevligt att bli mött i dörren av instruktören. Det är inte alla som gör det.

Under klassen försöker jag att se alla deltagare och få ögonkontakt. En del är i princip omöjliga att möta blicken med - då får jag möta hårbotten istället ;-). Jag blandar peppning med information och guidning genom passet. På stereon ligger alltid min fusklapp - utifalll jag skulle få hjärnsläpp - men eftersom jag har jobbat ett antal timmar med att producera klassen så sitter all information i huvudet redan.

Efter klassen så finns jag tillgänglig för frågor och synpunkter från deltagarna, men de flesta har allid så bråttom iväg att det bara är någon enstaka som kommer fram och pratar.

Utbildning och inspiration
Jag har jobbat som instruktör sedan jag var 15 år. Jag började med aerobics, och året efter blev jag även teamcycling-instruktör som utbildningen hette då. Jag har gått alla mina utbildningar på Safe förutom min bodypumputbilning som skedde via Les Mills.

Varje år så går jag på konvent och inspirationsdagar. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad om vad som händer i branschen, testa nya trender och träffa kollegor från andra gym.

Hmmmm. vad vill ni mer veta om mitt instruerande?